Syftet med uppsatsen var att undersöka var gränsen mellan Professionell journalistik och medborgarjournalistik går inom området sportjournalistik, om det nu finns någon. För att få ett så bra resultat som möjligt använde vi oss av en kvalitativ textanalys och en kvantitativ innehållsanalys. Vi valde 21 texter under en veckas tid, som varit toppnyheter. 13 texter var med i den kvalitativa textanalysen och alla 21 texter i den kvantitativa innehållsanalysen. Teorierna som sätter prägel på uppsatsen är professionsteorin och de pressetiska reglerna.Vi använde oss av texter från webbplatserna; Aftonbladet/Sportbladet, Dagens Nyheters sportbilaga och Svenskafans.com.

Syfte: Vi vill undersöka hur människor från olika samhällsgrupper resonerar kring politiskjournalistik.Metod: Metodologin vi har använt oss av är receptionsstudier, och har valt att använda ossmetoden gruppintervjuer för att få en diskussion kring frågorna vi ställde.Slutsatser: De intervjuade uppvisade stort förtroende för politisk journalistik och uttryckteexempelvis stor uppskattning för rapportering kring så kallade ?politiska skandaler?..

En granskning av självmordsrapportering i svensk dagspress..

Syfte och frågeställning: Utifrån kvalitativa intervjuer med journalister på dags-, kvälls- och lokaltidningar ska vi undersöka hur Twitter, som informationsteknologi, påverkar journalisters agendasättande roll, deras identitet och journalistik som profession. Detta görs för att i slutet kunna uttala sig om hur Twitter påverkar svensk journalistik. Metod och material: Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem journalister som har jobbat eller är aktiva på GT, Sydsvenskan, Norra Halland, Aftonbladet, Expressen och Café. Det är expertintervjuer och vi har valt att använda oss av det som kallas bekvämlighetsteknik i vårt urval. Vår empiri analyseras sedan genom abduktion.

Syftet med detta arbete är att ur ett journalistperspektiv visa vilka komponenter som god journalistik med dennaturvetenskapligt orienterade forskningen som bevakningsområde består av. Arbetet fokuserar på massmedierna som agendasättare och frånser de kommersiella aspekterna av verksamheten..

Detta är en uppsats om de journalistiska metoderna i Sverige och USA med tyngdpunkt på skillnaderna mellan svensk och amerikansk undersökande journalistik. Jag har riktat in mig på Uppdrag Granskning och 60 Minutes, samt Michael Moore och utifrån dessa visat på skillnader och likheter. Frågor kring vad undersökande journalistik är, vilka journalistiska metoder som används och om tveksamma metoder krävs för att kunna belägga missförhållanden är centrala..

Vår fallstudie anknyter till problematiken kring hur medierna uppfyller sitt demokratiska uppdrag under krigsrapportering. Till exempel huruvida man sakligt och oberoende informerar, granskar och kommenterar de händelser man rapporterar om..

Psykisk ohälsa utgör ett omfattande hälsoproblem i Sverige och kan medföra svåra konsekvenser för individer. Många människor söker dock inte den hjälp de behöver för sina psykiska problem. Studiens syfte var således att studera människors upplevelser av och attityder till att inte söka professionell hjälp vid psykisk ohälsa. I studien intervjuades sju personer i åldrarna 22-65 år, varav fyra kvinnor och tre män med olika bakgrund av psykisk ohälsa. Analysen identifierade fyra olika kategorier av orsaker bakom att inte söka hjälp: (1) upplevda nackdelar, (2) upplevde inte situationen som tillräckligt allvarlig, (3) tro på bättring utan professionell hjälp och (4) okunskap/låg tilltro till professionell hjälp.

Specialistsjuksköterskor, exempelvis distriktsjuksköterskor och barnmorskor, arbetar självständigt. De behöver ofta göra avancerade bedömningar och fatta snabba beslut utan tillgång till läkare. Syftet med examensarbetet var att undersöka specialistsjuksköterskors upplevelse av att delta i professionell handledning. Denna studie utgår från en kvalitativ ansats med en konventionell kvalitativ innehållanalys. För att uppnå ett brett urval kontaktades verksamheter inom intensivvård, akutsjukvård, ambulans-och psykiatrivård samt även verksamhetsansvariga inom den kommunala vården.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur sjuksköterskor använder professionell tolk som verktyg i omvårdnaden av patienter som inte behärskar det svenska språket samt hur kommunikationen möjliggörs då professionell tolk inte anlitas. Leiningers teori om transkulturell omvårdnad användes som teoretisk referensram i studien. Datainsamling gjordes i form av nio intervjuer med sjuksköterskor från tre olika avdelningar på samma klinik. I resultatet framkom att professionell tolk användes i begränsad utsträckning och att sjuksköterskor istället främst tog hjälp av anhöriga och flerspråkig personal för att kommunicera med patienter som inte behärskar det svenska språket. Endast ett fåtal sjuksköterskor i studien kände till att språktolkservice erbjuder telefontolkning och sjuksköterskorna såg fler nackdelar än fördelar med tjänsten.

 Syfte: En revisors oberoende är en grundläggande faktor för att säkerställa god kvalitet och hög tillförlitlighet på revisionen.  Denna studie skall belysa en egenskap som har ett samband med en högkvalitativ revision, och som utgör en stor och betydelsefull del av revisorsyrket; professionell skepticism. Syftet med uppsatsen är att undersöka om där finns några samband mellan professionell skepticism och tre andra faktorer:objektivitetklientidentifikationkvalitetsförsämrande handlingar Metod: Vi har vid genomförandet av studien använt en kvantitativ metod där vi skickade ut en enkät till 3337 auktoriserade samt godkända revisorer, varav 178 av dem besvarades. Svaren analyserades statistiskt för att kunna testa hypoteserna som utformats i studien. Resultat & slutsats: Resultatet av undersökningen visar ett positivt samband mellan objektivitet och professionell skepticism. Slutsatsen visar att en ökad professionell skepticism stärker objektiviteten hos revisorer. Förslag till fortsatt forskning: Tid är i många fall en begränsande faktor, vilket också är fallet i denna uppsats. Längre tidshorisont skulle kunna resultera i en högre svarsfrekvens på enkäterna och därmed möjlighet till fler eller tydligare samband.

Titel Politisk professionalisering och röda tårtspadar. En kvalitativ studie av valrörelsen 2010 års strategiska kommunikation hos Hallands Socialdemokratiska PartidistriktFörfattare Therese StoltzKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, institutionen för journalistik, medier och kommunikationTermin Höstterminen 2010Handledare Mathias FärdighAntal ord 16 732 (inkl. bilagor)Syfte Att studera ett politiskt partis förutsättningar för att inför och under valrörelsen 2010 arbeta med strategisk politisk kommunikation.Metod Kvalitativ metod. Intervjuer samt analys av strategidokument och medietexter.Material Intervjuer med politiska företrädare inom Hallands Socialdemokratiska Partidistrikt. Strategidokument i form av de nationella och regionala valstrategierna samt en handlingsplan för fackligpolitisk samverkan.

Pedagogers och skolledares syn på och åsikt om professionell pedagogisk handledning som kompetensutveckling i förskolan..

Uppsatsen syftar till att undersöka hur framtidsbeskrivningen ser ut i böcker om journalistik. Blandannat ställs frågor kring hur framtidsbeskrivningen ser ut, vilka hot och möjligheter som finns samtvilka kärnvärden som lyfts fram i diskursen. Eventuella motsättningar inom diskursen kartläggsockså.Uppsatsen använder sig av diskursanalys som metod för att frilägga de element som nämnts ovan.Diskursen antas vara en specifik sådan som rör just ?journalistikens framtid?.Materialet som undersökts är fyra böcker som främst riktar sig till journalister, forskare ijournalistik eller studenter i journalistik.I den aktuell litteraturen kan man identifiera tre teman i diskursen:1) Man upplever att det kommer ske en grundläggande förändring av journalistiken och helamediesystemet.2) Det finns en ovilja och osäkerhet när det gäller att göra prognoser eller tydliga uttalandenom hur framtidens journalistik kommer se ut.3) Man identifierar ett antal hot mot journalistiken i framtiden, men också ett antal möjligheter.Dessa hot, och möjligheter, är ofta kopplade till den tekniska utvecklingen.I den efterföljande diskussionen förs det fram ett antal olika möjliga förklaringar till varför dessateman dominerar diskursen Några förklaringar kan vara: positionering av journalister i förhållandetill en uppfattat hotande framtid, en ovilja att gissa om en framtid som upplevs som mycket osäkeroch att de senaste årens förändringar för första gången inneburit ekonomiska hot mot journalisterna..

I en tid då tidningsbranschen står inför en omfattande strukturomvandling, är jakten igång att hitta komplement och substitut till gamla intäktskällor. Som ett led av detta har intresset väckts för att använda crowdfunding för att finansiera nyhetsjournalistik. Crowdfunding är en finansieringsform där privatpersoner och organisationer kan ansöka om ekonomiskt stöd från ett större antal finansiärer. Frågan är dock om det finns en potentiell marknad för crowdfunding-finansierad journalistik i Sverige. Den här rapporten ämnar kartlägga den svenska befolkningens kännedom om, och deras inställning till, att finansiera journalistik med crowdfunding. Detta görs genom en enkätundersökning som syftar till att svara på följande frågor: Vilken inställning har den svenska befolkningen till crowdfunding som en finansieringsform för granskande journalistik? Vilka förutsättningar krävs för att finansieringsformen ska accepteras av svenska nyhetskonsumenter? Vilka hinder upplever svenskarna till att betala för granskande journalistik med crowdfunding? Resultatet visade att kännedomen om crowdfunding är låg och slutsatsen är att marknaden för crowdfunding är omogen i Sverige.